Kära Ni,

Livet är likt en vågskål, av den där äldre modellen där man häller lite o skålen på ena sidan och lite i skålen på andra sidan och sen håller man på så tills vågmätaren står rakt. Då är balansen perfekt! Under mina 6 år som whiplashskadad, nervskadad, och med alltför långa listor med symptom som tillhör eller åtminstone väldigt ofta blir en påföljd av en bilkrasch- har jag försökt hitta balans i min vardag. Balans mellan fysisk aktivitet, träffa vänner och köra bil mm mm..

Jag har ju en tendens att köra på när jag väl kan, umgås, skratta, vara uppe, gå i affärer mm. Jag lever så mycket jag kan och njuter varje sekund. Jag har ju perioder med vidrig nacksmärta och huvudvärk då jag bara ligger i ett mörkt rum med inlindat huvud. Och när jag åter är ok och uppe på benen finns liksom inga andra alternativ än att leva. Göra saker. Och njuta av livet!

I somras tyckte jag att jag hade en rätt bra balans. Jag kände min kropp, min smärtgräns, visste hur jag skulle må om jag gjorde vissa saker, hur kroppen skulle reagera efterolika typer av aktiviteter, Sen bröt helvetet lös i juni och jag fick snabbt väldigt mycket mer smärta och det visade sig då att jag hade ett stort diskbråck på halsryggen som behövdes opereras.

Nu har det gått 5 veckor sedan operationen och jag mår bättre. Är piggare. Dock har jag en del nervsmärta kvar, jag kan exempelvis inte gå så mycket eller så långt. Men konvalecenstiden efter ett sådant här stort ingrepp är minst 6 månader.

Nu har jag trappat ut Gabapentin som jag ätit högsta dos sedan jag låg inne i somras. Första dagarna efter att jag helt slutat kom sömnlösa nätter med smärta och noll energi kvar i kroppen, även en del domningar som kommer i tinningarna, vid munnen och lite huvudvärk påminner om någon form av biverkning- Eksem och hudutslag i ansiktet, klåda i ögonen. Väldigt retless i kroppen och fryser och svettas om vartannat. Drömmer stressdrömmar...vaknar med hjärtklappning. Väldigt l¨g, deppig...

Men nu har jag åter fått min energi och glädje, min positiva inställning är tillbaka!

Jag är stel och har smärta i nacken. Så balans, den nya, den får ta och smyga sig in i mitt liv. Just nu har jag fullt upp med att få kroppen dit jag vill, till mina barn, till läxläsning, till middagar med familjen och glögg med fina vänner. Ignorerea smärta som kommer och går, inte bli livrädd och ledsen utan ge mig själv tid.

Jag kallas ju för Whiplash och Mamman, WhiplashMamman. Jag är en mamma med en whiplashskada. En 3-barnsmor som efter bilolyckan 2011 har 7 ärr efter ingrepp från bakhuvudet och ner i och omkring nacken! Nu ska jag och familjen njuta av tiden fram till jullovet, det blir några prov i skolan, julmarknad och julklappsinslagning, Det blir glögg och bad i vår badtunna!

All kärlek,

Kram Whiplashmamma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    28 juni 2020   Kära Ni! Det är slutet av juni månad och vi har värmebölja på vår vackra ö. Men redan i början av månaden så doppade jag mig! Jag har ju haft svårt att bada då minsta känsla av kyla förvandlades till smärta på min kropp p...

Operation 10 mars på Spine Center14 maj 2020   Kära Ni! Nu har det gått drygt 2 månader sedan min nackoperation i Stockholm och jag ska i detta inlägg sammanfatta tiden strax före och efter operationen. Sedan följer ett inlägg som är dagbokante...

Kära ni!   Klockan är nu 17 och jag har just ätit middag på avdelningen. Kokt potatis, kokta grönsaker, blomkål och nån skinksås. Tidigare satt jag en stund i sjukhuskyrkan, där var det lugnt och harmoniskt vilket jag och mitt inre behöver då sis...

    29 januari 2020 Kära Ni,   Det är onsdagskväll och jag sitter i min favoritfåtölj i min favorithörna i vardagsrummet. Härifrån ser och hör jag allt. Ser just nu två av mina tre älskade döttrar. De ligger i soffan och tittar på tv och mo...

  18/1 2020   Kära Ni,   Jag är alldeles upprymd, lycklig, varm i hjärtat och försiktigt hoppfull efter veckans besök på Löwenströmska sjukhuset, Spine Center Stockholm. I onsdags åkte jag och min kära mor upp till Stockholm och bodde på et...