Alla inlägg under oktober 2016

Av Sofia Eriksson - 5 oktober 2016 23:55

God kväll/natt kära Ni,


Å vad jag tycker om att skriva, vill ju gärna skriva mer och oftare men orken finns inte alltid. Och periodvis har jag inte haft något att skriva, dagarna har liksom bara lunkat på och efter min sista nackoperation tog det tid att psykiskt landa i allt jag och min familj gått igenom. Snart har det gått 5 år sedan bilolyckan. Jag har varit sjukskriven i ca

4, 5 år. Jag har även arbetsprövat men tyvärr fungerade det inte.


Att beskriva, att på riktigt försöka förklara hur det känns, hur jag har det och hur jag mår- det är svårt. Det är till och med svår för mig att förstå och ta in. Jag försöker fortfarande acceptera hur min kropp fungerar eller rättare sagt inte fungerar. Jag vill hitta en balans mellan acceptans och framåtsträvan, inte ge upp och bara finna mig i detta smärttillstånd. Men heller inte trotsa så mycket att jag gör mig själv sämre. Jag vill visa världen att jag gör ALLT jag kan för att bli bättre, att kunna komma tillbaka till arbete i någon form. Jag får panik när jag börjar tänka på och oroa mig för vad "alla" tycker och tänker om att jag är sjukskriven. Jag får ofta höra att jag ser så "pigg" och "fräsch" ut...det är ju alltid roligt att höra men det som syns utanpå är inte alltid det som känns inuti. Det försigår ett krig i min kropp. Tänker jag för mycket på det blir jag tokig. Jag lyfter min blick och tittar framåt; inte känna efter för mycket. Och nu menar jag bara den fysiska biten! Den psykiska biten har vi ju också...

 

Mitt bakhuvud värker som om jag fått en hästkick. Jag opererades i en studie i Uppsala för 3 år sedan och blev inte alls bättre snarare sämre. Jag har nervsmärtor som bland annat på min höger sida löper uppifrån bakhuvudet, via nack rosetten och ner i axeln, fram vid nyckelbenet och ut i arm och hand. Nervsmärtor kan liknas vid ilningar i tänderna fast nu är det i kroppsdelarna. Jag har tinnitus, dvs det tjuter och brusar högt ständigt i mina öron. Detta är stressande. Det ljudet blir som en ljudeffekt till darrningar och sockerdrickskänslan jag har i kroppen. Restless legs om kvällarna. Insomningssvårigheter. Måste alltid ha musik i hörlurar för att överrösta min tinnitus. 

 

Om jag pratar en längre stund, blir stressad eller överansträngd mig i någon fysisk aktivitet så blir min värk mycket värre och jag måste ta smärtstillande och lägga mig ner. 

 

Jag är trött. Ibland orkeslös. Ibland piggare och då blir jag så lycklig att jag liksom bara kör på tills jag stupar igen, men oj vad jag njuter! Hjärntrött, glömsk, yr, hjärtklappning och hög puls kan komma fast jag ligger still. 

 

Men. Jag lever. Jag är här och nu. Jag har en helt fantastisk familj, en make som står tryggt vid min sida. 3 underbara döttrar som besitter en empati och en kärlek som gör mig stolt och lyckligast i världen. Jag har mina föräldrar, mina syskon och mina vänner. Jag har även många nya kontakter med underbara människor som är i samma situation som jag ♡

Här kommer en stor kram till Er alla!!!

 

I nästa inlägg ska jag berätta om min carpaltunneloperation som Landstinget tyckte var onödig för mig, kirurgi skulle inte hjälpa min vänstra hand och utan klinisk undersökning och med ett enda resultat från EMG (nervfunktionstest ) så konstaterades att jag inte led av carpaltunnelosyndrom. Vad hände sen tror Ni?

 

Natti natti 

/Whiplashmamman ♡

 

Av Sofia Eriksson - 3 oktober 2016 21:48

Här kommer Docent Åke Nyströms telefonnummer 0767891525 . Ring gärna om du har frågor eller vill träffa honom för konsultation!

Det går också bra att mejla honom: nilsanystrom@gmail.com


Kram

/Whiplashmamman ♡




Av Sofia Eriksson - 3 oktober 2016 00:13

Kära Ni,
Vissa inlägg tar lång tid att skriva. Särskilt om jag får tekniska bekymmer...men tur för mig att jag är gift med ett tekniskt geni som fixar allt!!

Jag började skriva en lördag i september, och jag skulle egentligen åkt med mina kära föräldrar till Södertälje för att urnsätta mormor♡ Tyvärr är jag väldigt förkyld och har en envis jobbig hosta. Som alla nackskadade vet är hosta något som förvärrar smärtan i nacke o huvud. Bilresan är lång och kan bli jobbig eftersom jag mår dåligt. Jag är dessutom öm i handen efter min operation av karpaltunneln. Därför bestämde jag mig för att stanna hemma- till barnens stora glädje!

Efter att Åke Nyström opererat min nacke 2 gånger så har de konstanta domningarna jag haft i alla år i armarna och händerna blivit mycket bättre. Särskilt i vänstra armen som inte alls är domnad längre. Dock har jag problem i vänster hand, som påmint mycket om ett karpaltunnelsyndrom men eftersom jag är nackskadad med mycket nervsmärta har det under åren varit svårt att avgöra om problemen kommit från nacken eller om det verkligen är ett karpaltunnelsyndrom. Efter kliniska undersökningar konstaterades att det var ett karpaltunnelsyndrom. Jag bad min husläkare om en remiss till ett nervfunktionstest, EMG. Detta gjordes av en sköterska och testet visade kort beskrivet en ok anatomi. Därför skickades ett svar hem till mig att någon op ej är nödvändig. Faktum kvarstår att jag hade stor problematik med vänster hand i form av domningar, svaghet, värk och fumlighet. Tappar saker konstant. 


Då gick jag åter till Åke, betalar ur egen ficka för att få den bästa. Efter op som sker under lokalbedövning, var domningarna borta och styrketestet visar på samma sryrka i båda händerna/tummarna. Innan op var skillnaden stor, jag var extremt mycket svagare i vänstra handen/tummen! 
Detta är ju ett stort problem,  att Landstinget inte lyssnat på MIG, på hur jag beskriver mitt tillstånd i min hand, just i detta fall. Ingen gjorde en klinisk undersökning.  
Jag vill här dela en länk till en fantastisk debattartikel Docent Nyström skrivit om just detta att vården inte har ett helhetsansvar utan att vi patienter slussas hit och dit och fram och tillbaka och ingen tar ansvar när det går snett. Vem hjälper den enskilda patienten?

 http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/07/01/nu-flyttar-jag-fran-sverige-for-ratten-att-valja-min-egen-doktor/


Jag har betalat mina operationer själv, vi fick ta banklån. Och även om jag/vi INTE ångrar detta då det resulterade i att jag fick ett värdigt liv utan stämdiga smärtgenombrott med kräkningar, akutbesök och sängläge SÅ tycker jag att det är fruktansvärt att inte Sveriges Landsting/Kalmar landsting, i första hand bekostar detta! Men hur länge ska jag orka tjata och kämpa? Det energin jag nu har fått efter mina operationer vill jag ju lägga på det som är VIKTIGAST- dvs mina barn, min familj och mina vänner.
Jag har haft år av dialog med vår sjukhuschef som r en trevlig och förstående människa men som nekar mig ersättning. Anledningen han uppger är brist på vetenskaplig evidens. Detta har vi, jag och docent Nyström givetvis motsatt oss då det publicerats många vetenskapliga artiklar om hans operationsmetod, vi är extremt många människor dom under ca 30 års tid opererats och blivit bättre, fått minskad smärta och ökad rörlighet, minskat eller helt slutat med mediciner och många har dessutom återgått till arbetslivet.  Det är vetenskapligt bevisat att resultatet är bestående då många patienter följts upp genom åren! Är det då rättvist att VI som har fullt upp med, förutom att vara skadade och ständigt ha ont och allt vad det innebär, att få ekonomin att gå ihop då vi lever på sjukersättning, måste betala detta själva!? Långt ifrån alla får ens ta banklån. Då sjukhuschefen nekade var nästa steg sjukhusjuristen som även hon nekade mig ersättning. Nästa steg vore förvaltningsrätten.


Min önskan är att vård ska vara en självklarhet.  Finns det något som hjälper men som inte finns i hemlandstinget, ska detta erbjudas!!! Och bekostas av hemlandstinget!

Min plan framöver är att bjuda ner Åke Nyström och låta honom hålla föredrag för vår lärarkår,  där ska även jag själv medverka och jag hoppas kunna få hit några av de patienter som haft turen att lära känna denna doktor som verkligen gör skillnad. Som medmänniska och som kirurg!

Om inte våra läkare lyssnar på oss nack/nervskadade och verkligen försöker att förstå och ta lärdom av våra problem så kommer vi aldrig att få hjälp. Vi kommer att åka in och ut på sjukhus och ibland akuten, få utskrivet mediciner och vara sjukskrivna. Hamna utanför samhället, arbetsmarknaden och sociala sammanhang. Så kan vi bara inte ha det!


Sen är det ju faktiskt lite bråttom nu att lägga misstankar och annat tjafs åt sidan (riktat åt läkare i Sverige) och börja ta lärdom av docent Åke Nyström. Titta vad han gör. För en dialog. Vad är det han gör som ger oss livet tillbaka, minskad smärta, mindre mediciner och t o m vissa som kan börja arbeta igen?!? Trolleri? Nej. Kirurgisk skicklighet tillsammans med patienten som har smärta. 


Nu är det dags att sova.

Om jag kan. 

Lite musik i öronen...


Kram♡

/Whiplashmamman 




Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Whiplashmamman


Skapa flashcards