Alla inlägg den 14 februari 2019

Av Sofia Eriksson - 14 februari 2019 20:40

Kära Ni,


Glad alla hjärtans dag önskar jag er alla.

Jag är dock en person som tycker att varje dag räknas, att vi ska visa varandra kärlek, omtanke och medmänsklighet alltid. Däremot är jag även en person som älskar att fira, att göra det lilla extra. Så ikväll har vi ätit gott, druckit god cava och öppnat en stor ask med chokladhjärtan! 


Nu sitter jag här i min grå favoritfåtölj med datorn i knät. Tankar och känslor trängs i mitt bröst, i mitt hjärta.

Jag är förstås glad och tacksam över att vi om bara några dagar flyger till London, hela familjen. Samtidigt har jag en rädsla som gnager inom mig, jag vet att jag måste opereras. Jag vill. Men jag har gjort så många operationer redan, det har gått bra. Men den sista...den var riktigt tuff, det kändes som att jag aldrig skulle bli mig själv igen. Att kunna gå, slippa den akuta sårsmärtan, all stark medicin som skulle gå ur kroppen, jag mådde så illa länge och kräktes så mycket.


Nu då? Jag är villig att lägga mig på operationsbordet igen eftersom jag förstår att min stora smärtproblematik kan minska. Men jag är ändå medveten om riskerna. Detta gör att jag redan nu letar efter den bästa neurokirurgen. Som kan denna typ av skador och gör denna typ av operation. Den senaste tiden får jag korta men intensiva smärtattacker, det känns som att allt kring bakhuvud, nacke och ut över bröstkorg och bröstrygg sitter löst. Jag får andnöd, det gör fruktansvärt ont och känns verkligen inte helt ofarligt...jag står still och tar några djupa andetag. Tar på nackkrage. Sen lättar det.


Men. En sak och en dag i taget. Först ska vår äldsta fantastiska dotter tävla i discodans på lördag. Söndagen vigs åt att packa. Vi ska även fika med en av mina käraste vänner och på eftermiddagen bjuda makens snälla fantastiska moster på middag. Sedan ska vi flyga till London! 


När vi kommer hem ska jag träffa Dr Bo C Bertilson och diskutera hur vi går vidare.

Förra måndagen var jag med i ett reportage om att så många av oss tvingas bli vårdflyktingar. Men det är min tro och min förhoppning att inom en snar framtid ska det i Sverige finnas möjlighet att bli undersökt i en Upright MRI! Att fler läkare vet hur vi nackskadade ska undersökas, vad de ska leta efter och hur vi ska bli, om inte botade, så behandlade! Ge aldrig upp!


Men nu mina vänner. Nu ska jag ta den sista smulan av vaniljhjärtat och njuta av mitt rödvin som står här bredvid mig, upphällt i min farmors finglas. Skål för dig farmor, hoppas att du hänger och slänger i de största ljuskronorna som finns där uppe i himlen!


Och alla Ni andra,

njut av livet, av dagen, av stunden. 

Allt vi har är här och nu.


Stor kram

/ Whiplashmamman

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2019 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Whiplashmamman


Ovido - Quiz & Flashcards