God kväll kära Ni,

Idag är det måndagen den 1 juni 2015. Barnen har som vanligt varit i skola och på dagis, och min käre make har jobbat. Jag låg kvar länge i sängen. Gick upp och tog värktabletter. Åt lite, har dålig matlust och min mage är rätt kass. Jag har ju ingen konstant medicin sedan operationen då jag trappade ut Lamotrigin. Jag åt ingenting ett tag efter op och befann mig under några dagar i någon slags eufori, lycklig och pigg och smärta jag kunde hantera. Sedan fick jag börja ta alvedon och diklofenak, det har jag hemma och jag vill slippa morfin så länge det går... Jag har huvudvärk men inte den vidriga migränliknande huvudvärk jag hade innan operationen, med kräkningar. min vänstra arm och hand har knappt någon smärta kvar, däremot domnar/sticker handen då jag använder den eller lyfter upp armen och triggar igång detta. Extrema smärtan vid c7-området är borta. Jag har alltså blivit av med en del av mina bekymmer men tyvärr kvarstår en del såsom nacksmärta högre upp i nacken, domningar i ansikte och mun, tunga samt probelmatiken i höger nyckelben och ut i arm och hand och fingrar i form av ilningar, domningar, nervsmärta och svaghet. 

Åke liknar tiden efter operationen som en snöglob, man skakar om den och snön yr och tills den har lagt sig får man vara passiv. Då allt lagt sig kan man utläsa resultatet. När kroppen läkt och man tydligt kan peka på vart smärta finns kvar, man har alltså nåt ett sk study state, finns 2 alternativ: Antingen anser man att man kan leva med det eller så går man vidare. Ingen läkare ska någonsin tala om för sin patient att det inte finns någonting mer att göra. Åke hävdar att det alltid finns mer att göra, man ska aldrig ge upp och Åke kommer att hjälpa mig så länge jag vill ha hans hjälp. Det känns fantastiskt.

I mitt fall är det högst troligt att jag behöver ytterligare kirurgi. Antingen igen i nacken, högre upp denna gång och då vertikalt längs medellinjen där jag har smärta kvar som börjar vid c4 och sträcker sig upp i bakhuvudet. Det kan också bli en operation där man frilägger plexus brachialis. Dett är i alla fall nuets teorier baserat på min symptombild. I bakhuvudet finns stressen av att Lansdstinget än så länge nekar att betala operationer som Åke Nyström utför. Men om jag kan få bli opererad en gång till och bli av med mer smärta, vill jag ju inte behöva avstå från den chansen pga ekonomi. Mitt liv är ju viktigare. 

Under operationen, efteråt på uppvaket. Sista bilden är tagen hemma en tid efter.

Jag känner mig som i en bubbla. Fast i min kropp som gör ont och så tinnitus som tjuter. Utanför ser jag mina barn, min man, mina vänner och allt som sker. Jag orkar inte vara delaktig. Jag missar.  Jag blir så mycket sämre efter minsta ansträngning.

Jag vill inte låta så negativ och uppgiven, men samtidigt vill jag vara ärlig! 

Stor kram

/Whiplashmamman

http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/skrota-begreppet-whiplashskada-495778

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    28 juni 2020   Kära Ni! Det är slutet av juni månad och vi har värmebölja på vår vackra ö. Men redan i början av månaden så doppade jag mig! Jag har ju haft svårt att bada då minsta känsla av kyla förvandlades till smärta på min kropp p...

Operation 10 mars på Spine Center14 maj 2020   Kära Ni! Nu har det gått drygt 2 månader sedan min nackoperation i Stockholm och jag ska i detta inlägg sammanfatta tiden strax före och efter operationen. Sedan följer ett inlägg som är dagbokante...

Kära ni!   Klockan är nu 17 och jag har just ätit middag på avdelningen. Kokt potatis, kokta grönsaker, blomkål och nån skinksås. Tidigare satt jag en stund i sjukhuskyrkan, där var det lugnt och harmoniskt vilket jag och mitt inre behöver då sis...

    29 januari 2020 Kära Ni,   Det är onsdagskväll och jag sitter i min favoritfåtölj i min favorithörna i vardagsrummet. Härifrån ser och hör jag allt. Ser just nu två av mina tre älskade döttrar. De ligger i soffan och tittar på tv och mo...

  18/1 2020   Kära Ni,   Jag är alldeles upprymd, lycklig, varm i hjärtat och försiktigt hoppfull efter veckans besök på Löwenströmska sjukhuset, Spine Center Stockholm. I onsdags åkte jag och min kära mor upp till Stockholm och bodde på et...