God förmiddag kära ni. Det är fredag och jag älskar fredagar. Det är lite extra mysigt på fredagar, långledigt med familjen, god mat, soffmys, tända ljus. Vi är dock väldiga livsnjutare i vår familj och myser egentligen lite extra alla dagar. Måndagar brukar vi ha måndagsmys, liksom för att fortsätta känslan efter helgen. Kanske ha pannkaksfest och blåsa upp några ballonger. Barnen får vika servetter i glasen. Det behövs inte så mycket för att sätta den där lilla guldkanten på vardagen. 

Men idag, denna fredag så mår jag verkligen inget vidare. Jag har inte kommit ur sängen mer än korta stunder, sen förra helgen! Mitt ansikte är bortdomnat, särskilt runt näsan, läpparna, ibland del av tungan också, kindbenen, tinningarna. Jag har extrem huvudvärk, som om huvudet ska sprängas, och så tinnitusen som tjuter högt, stressande och gör det svårt att koppla av och somna. Värk i bakhuvud, nackrosetten, ner mot halsryggen, axlarna, nyckelben en. Domnade händer som värmer. Pekfingrar o lillfingrarna värst. Smärtor i bröstrygg och bröstkorgen. Så. Akuten igen? Morfin? Hemma hjälper inga värktabletter. Men jag åker inte in till akuten, väntar, förklarar mig, väntar igen, osköna sängar, oförstående personal, stressade läkare. Och sen hemskickad. Det är ju inte så att min nackskada blir botad om jag uppsöker lasarettet. För då skulle jag behöva bli undersökt, och röntgas med rätt metod. Möjligt? Eh...NEJ. Så därför stannar jag hemma. Men smärtan gör mig ialla fall orolig. Har nåt mer hänt? Håller huvudet på att lossna från nacken? Det borde väl göra så här ont. ( vet att så är det förmodligen inte!) Ringer smärtkliniken. Men dom har "inga bra tips". Nähä? Då kanske man kan få prata med någon som har det då, eller? "Men du ska ju träffa läkaren om en månad". Jag kan vänta... Absolut, jag tar mitt lossnande huvud under armen och kommer om en månad...;)

Nåväl, idag börjar jag äta medicinen Lamotrigin. Jag känner att den kan ju knappast göra mig sämre nu. Har jätteont, är jättetrött och mår illa och är yr. Dåså. Och vart tog det positiva i mig vägen? Det finns här inom mig, ibland öser det bara in så mycket negativt så det försvinner för en stund. Men när allt lagt sig så reser jag mig igen, det positiva tar överhanden. För idag är det faktiskt fredsgsmys. Vare sig tvätten är vikt eller ens ren. Vi kommer ändå att samlas i soffan ikväll, hela familjen tillsammans, och prata om hur denna blåsiga höstdag varit. Vi kommer att äta lite chips och dricka nånting gott. Vi kommer att ha en härlig kväll. Trots allt. För idag är det fredag.

Stor kram på er,

/whiplashmamman