Just hemkommen från en kvällspromenad. Det gick inte fort men jag promenerade och rörde lite på armarna och vred lite på huvudet. Även om det gör ont så måste jag röra mig annars blir jag mer stel. Nu ligger jag på soffan och är lite bitter. Bitter för att jag har ont och för att det är lite av en kamp att ta sig runt på en promenad. Inte kunna njuta mer än av vädret. Kramp under ena foten och den andra foten domnar och känns som sockerdricka. Nacken värker och bultar. Händerna värmer och tummar och pekfingrar domnade. Huvudvärk som påminner om migrän och när jag nu ligger still i tystnad, förutom TVn, skriker och tjuter min tinnitus. Det är jobbigt. Tack och lova märker jag inte av tinnitus lika mycket på dagen då det är mer ljud omkring mig, radio eller goda vänners prat. Sådärja. Då har jag gnällt av mig. I förra veckan var jag på avstämningsmöte där min läkare närvarade, samt min handläggare från försäkringskassan samt en arbetsförmedlare. Jag började mötet med att bryta ihop, det är så ledsamt när man pratar om hur det har blivit och att jag lever med ett kroniskt smärttillstånd. Men jag harklade mig och sedan hade vi ett bra möte. Vi pratade framtid och läkarnas dom att nu är det som det är. Arbetsförmedlaren och handläggaren berättade hur det kan fungera under arbete prövning för mig, både praktiskt och ekonomiskt. Jag ställde en massa frågor och fick bra svar. Viktigt är att hitta en sysselsättning som jag kan ha över lång tid. Inget statiskt. Framöver väntas ytterligare ett möte med arbetsförmedlingen samt min handläggare på försäkringskassan. Kommer mig förstådd och accepterad, av alla parter. Den som har svårast att acceptera och förstå min funktionsnedsättning och mitt smärttillstånd är jag själv. Vill så mycket, njuter av livet, njuter av solen. Måste vila min kropp och min nacke. Lite oftare. Lite mer.Jag önskar Er alla en trevlig helg!!Kram/Whiplashmamman

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    28 juni 2020   Kära Ni! Det är slutet av juni månad och vi har värmebölja på vår vackra ö. Men redan i början av månaden så doppade jag mig! Jag har ju haft svårt att bada då minsta känsla av kyla förvandlades till smärta på min kropp p...

Operation 10 mars på Spine Center14 maj 2020   Kära Ni! Nu har det gått drygt 2 månader sedan min nackoperation i Stockholm och jag ska i detta inlägg sammanfatta tiden strax före och efter operationen. Sedan följer ett inlägg som är dagbokante...

Kära ni!   Klockan är nu 17 och jag har just ätit middag på avdelningen. Kokt potatis, kokta grönsaker, blomkål och nån skinksås. Tidigare satt jag en stund i sjukhuskyrkan, där var det lugnt och harmoniskt vilket jag och mitt inre behöver då sis...

    29 januari 2020 Kära Ni,   Det är onsdagskväll och jag sitter i min favoritfåtölj i min favorithörna i vardagsrummet. Härifrån ser och hör jag allt. Ser just nu två av mina tre älskade döttrar. De ligger i soffan och tittar på tv och mo...

  18/1 2020   Kära Ni,   Jag är alldeles upprymd, lycklig, varm i hjärtat och försiktigt hoppfull efter veckans besök på Löwenströmska sjukhuset, Spine Center Stockholm. I onsdags åkte jag och min kära mor upp till Stockholm och bodde på et...